Solen går upp,en ny dag....skönt faktiskt.
Det är fortfarande väldigt tungt,men det har lagt sig lite...smällt in liksom.
Har sovit riktigt gott i natt,bara det gör ju att man känner sig bättre till mods.
Tack ALLA för ert underbara stöd här på bloggen,på Facebook,sms,telefon,mail,blombud och kramar *TACK* Det värmer så mycket och det hjälper att veta att vi inte är ensamma.
Är så glad och tacksam över vår sammnhållning med P's syster(min älskade svägerska N)& hennes sambo & dotter,det vi hade redan innan detta hände är jag så evigt tacksam för att vi har det,tillsammans är vi starkare! Tillsammans kommer vi göra detta så bra det bara går mitt i denna tråkiga situation.
Våra barn fick frågan om de ville följa med och ta ett sista farväl av farfar,de två yngsta 9&12 år valde att följa med....åh de var så fina mot sin älskade farfar....klappade på honom,pratade med honom...höll hans hand.....kommer aldrig glömma det....Vi var så otroligt ledsna men hade en väldigt fin stund....
När du saknar mej
gå till stranden
och jag skall vara där
Jag blir det salta havet
som svalkar ditt
av sorg stela ansikte
När du saknar mej
gå till skogen
och jag skall vara där
Jag blir den svala vinden
som smeker bort
dina tårar mätta av sorg
När du saknar mej
gå till ditt inre
och jag skall vara där
Jag blir ditt hjärtas röst
som ger dej styrka
att orka leva utan mej
Författare: okänd
Hoppas allt är bra med er,krama de du älskar ..../Pia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Vilken fin dikt, det kom en tår när jag läste den. Den påminde om min älskade morfar som gick bort för lite över ett år sen. Han var en gammal sjöman och älskade havet. Önskar dig en härlig dag i solen. Kram
Detta med döden och när någon går bort hastigt eller vid sjukdom, är aldrig trevligt. Man blir så ledsen och funderar på allt man skulle kanske ha visat i känslor elelr sagt till den bortgångne.
Förstår Er sorg och allt jobbigt med ändå så stämningsfullt vid möte av din svärfar.
Därför är jag extra noga med att prata och visa mina känslor för mina närmsta, jag jobbar ju tidigare och även nu med människor som dör inom sjukvården och jag har även drabbats av nära anhörig- min farmor, men hon ville dö och det respekterade jag när hon blev dålig, vad jag inte respekterade var sjukvårdens kunnande i livets slutskede.
Nu är jag tillbaka i bloggandet mera och visar mig här:)
Idag är faktiskt Fibromyalgidagen!!!
Kram Tina
Hej gumman!
vad skönt att det känns något bättre idag. Bra sömn gör susen.. Förstår att det var väldigt sorgligt när barnen tog adjö av farfar, men det är nog viktigt att få ett avslut.. tror jag.. Ni fick en sorglig men fin stund..
Min sons nära vän tog sitt liv 2006 & då var jag, maken & sonen tsm med hennes föräldrar i avskedsrummet & tog farväl. Det blev oxå en stark, sorglig men fin stund. Sonen är idag "glad" att han gjorde detta....
Härligt att ni har så bra relation med svägerskan & hennes fam. Det underlättar allt såklart.
Det kommer bli jobbiga stunder, men man kommer igenom det & sedan får man leva på de fina minnena man fått tillsammans..
*kramar om*
ha en skön tisdag i solen :)
Vad härligt att det känns "lite" lättare idag.
Även om tyngden kommer att vara jobbig en tid för er alla.
Vad skojj att få se en bild på hela din familj, hjälp vad barnen var lika er båda. Jag tror bestämt ni har två barn vardera.. alltså att två barn är likt mamma & två barn likt pappa.
Jättetrevlig bild på er, alltid skojjigt att se ett ansikte som man skriver till, även om du har haft din lilla profilbild.
Försök nu att ha en underbart härlig fortsättning på denna dag.. // Varma kramar från sydligaste Sverige.. Annelie
Vad fint du har gjort här! :) Jag önskar att du ska få sörja och må lite bättre efteråt. Du finns i mina tankar gumman! *puss och kram*
Vilken fin dikt. Den är verkligen sann..
Min favoritdikt är denna, fick den när mamma dog och hade den när pappa dog.
___________________________
Gråt ej vid min grav
Jag finns ej där
Jag finns i solens spegelblank på havet.
Jag finns i vindens lek över sädesfälten.
Jag finns i höstens stilla regn.
Jag finns i Vintergatans stjärnehär.
Och när du i tidig morgon väcks av fågelkvitter
så är det min röst du hör
Så gråt ej vid min grav...
Vi träffas snart igen!
Vad fint du har gjort här inne! Mysigt med familjefotot också. Ni är så fina där!
Tänker på dig och hoppas du får en fin dag trots allt jobbigt.
*kramar om*
Skicka en kommentar